Istället för att hälsa på alla de fina vraken i Oxelösund, som var omöjliga att gå ut till i den hårda blåsten, fick vi hålla tillgodo med landdyk i Stockholmsområdet. Valet föll då på Dyviksvraket i Tyresö, som är en trevlig liten fiskebåt på trivsamma 12 meters djup.
Av vår tolvmannaskara återstod fyra tappra som längtade tillräckligt mycket efter att komma i vattnet för att hålla tillgodo med detta vrak. Det var en härlig höstdag, det blåste visserligen en hel del även inne i den annars skyddade viken, men solen tittade fram stundtals.
Först i var Marcus och Fredrik och när de kommit upp kalla efter nästan en timme i vattnet klev Martin och jag i. Sikten var jättefin, nästan fem meter, och platsen gjorde idag inte skäl för sitt namn. Vraket var betydligt finare än vad många påstår. Visserligen är många detaljer som ratt etc bortplockade, men skrovet är helt och fint.
Från vraket går en lina till en liten segelbåt som någon försökt pumpa läns men fått ge upp. Därefter tog vi ett skrotletardyk längs bergväggen. Många tycks ha ha slängt sin middag över bord för flaskor, koppar av porslin och plast, glas och tom en gaffel kantade vår väg. Vi hittade också en lätt upplöst knallgul helfotsfena och ett par motordelar. I strandkanten skulle jag ner och titta på en plastflaska och höll på att skrämmas ihjäl av en stor fisk som plötsligt simmade upp ur tången. Temperaturen är på väg ner, 8 grader gjorde att vi var rätt frusna när vi kom upp, och vi tyckte att det räckte bra med ett dyk.
Tack för en trevlig dykdag!
Stina
en utfärdsledare som numera känner sig sorgligt otursförföljd efter flera inblåsta dykutfärder....