På med torrisen och sedan fram med saxen. Ett hål mitt i lakanet att sticka in huvudet genom. Lakanet räcker nästan ända ner till fötterna och jag behöver ett rep för runt midjan för att hålla tyget på plats. Jag undrar en kort stund hur det här kommer att funka i vattnet, men som det heter "erfarenhet får man av olika typer av dyk". Luftpaketet får sitta utanpå, med extra hål för grenrem och dräktslang. Luciadyk är ju visserligen inte med i dykpraxis, men kul är det!
Luciakronan som är gjord av ett brett aluminiumband och vita kemiska ljusstavar ger jag till Henning Schmidt och provar att den går ihop med masken. Henning ser inte alls ut som en liten späd Lucia med sin krona, svarta mask, Apeks 2:a steg i munnen och munkliknande vita särk över torrdräkten. Han ser ut som en demon - en skräckinjagande skuggfigur uppstigen från de allra hemskaste vraken ur de allra djupaste haven för att injaga fasa i dödliga dykare med de iskalla orden: Do It Right! Nästa gång får vi välja en annan Lucia. Carolin Jonsson och Daniel Frisk har klätt ut sig till tomtar, med luvor (som visar sig fungera bra som dekobojar) och vita skägg. Själv är jag stjärngosse (cmas**) med vit särk, lysande stjärnstav och glitter längs hela parlinan.
Vi hoppade i och tog en fotosession (Fredrik Bäcklund tog uv-bilder) innan vi dök ner och gjorde ett kort 3:e dyk för dagen, bort till Salts nya vrak och tillbaks. På kvällen åt vi middag och eftersom lokala pöbeln inte infann sig förrän långt efter midnatt, tröttnade vi på puben, gick upp på rummen och sjöng julvisor och annat resten av lördagskvällen. Peter Hansen, Karin Jordansson och Carolin hasplar upp en massa gamla visor. Att sjunga är ett försummat sätt att festa på, dessutom blir man glad (eller nåt) av att hyperventilera. Vår grupp på sju personer var de enda som gästade Salt den helgen, så vi blev väl servade och fick överraskande god mat. Vi gjorde även ett par lyckade båtdyk, till Holländareberget och till Likskär. Ca 8 grader i vattnet och 5-10 m sikt, vind runt 10 m/s och lite mulet. Sillstim och sjuryggar var nya naturupplevelser för min del.
Reseberättelsen författad av Martin Sanfridson.