En grå och kall första adventsmorgon infann sig fem trötta men glada dykare vid Tranebergstrand för att trots den kalla vinden och "der von den Ästen ins Wasser hineinragenden Eiszapfen" bege sig på jakt efter Tore. Ett antal åskådare skakade av förundran på huvudet inför anblicken av oss.
När vi fått på oss den nästan stelfrusna utrustningen hoppade vi i vattnet och började på ytan simma mot den icke existerande markeringsbojen. Efter ett tag bestämde vi oss för att gå ner och fortsätta sökandet efter Tore på botten. Det visade sig att Tore är lätta att hitta om man helt enkelt följer "skräpgradienten". Sikten var mycket bra, enligt vad som sas, ca. 1-3 meter. Efter att ha simmat runt lite och tittat på allt som fanns där följde vi linan tillbaka till Tranebergstrand och steg sedan uppfriskat ur vattnet.
Henning