Tanken var att denna dag skulle vi besöka War Fundy men på grund av blåsten så ställdes detta in. Men är man tokdyksugen efter att har rest upp från västkusten så är man ju ändå nyfiken på vad östkusten har att erbjuda. Några av oss fick plats att åka med på Nynäshamns dykarklubbs utfärd.
Morgonen kommer, vi åker till Nynäshamn och havet ligger nästan stilla, målet för dagen är Sappemeer. Det är långt till Sappemeer från Nynäshamn så vi får massvis med tid på båten att prata och ha trevligt. Väl framme så slänger vi oss i vattnet för under hela resan så har vi bara blivigt mer och mer dyksugna.
Sappemeer visar sig vara ett alldeles utomordentligt trevligt vrak, hel och fin och utan någon slajmig beväxning av anemoner, som man är van vid om man bara dyker vrak på västkusten. Sikten var bra, tyckte jag, men jag förstod senare av mina meddykares kommentarer att den nog med östkustmått, var "nästan fantastiskt bra".
Inför andradyket styrdes så kosan mot Huvudskär och vraket "Fylgia". Båtturen tog en dryg timme, så vi fick gott om tid på oss att växla flaskor, torka underställ och mumsa mackor. Stackars Dan råkade i villervallan ombord att greppa tag i det enda ombord som man inte skall ta tag i, nämligen det heta avgasröret. Halva Dan blev förstörd, men det hindrade honom inte att genomföra andradyket.
Fylgia var ett mysigt litet trävrak som stod skrovhelt på 13 meters djup och väntade på oss. Styrhytten var sedan länge borta, men det fanns ändå en massa spännande att titta på. Vi dök och dök, ända tills sikten var slut och det var dags att åka hem igen.
Hemfärden skedde utan allvarligare intermezzon, bortsett från att skepparen höll på att krocka med en svan (fågeln alltså, inte segelbåten med samma namn).
Jag tackar KTH DK för den stora gästfriheten och för två fantastiska dyk.
Erik Lindberg