Dykloggen 2007

Totalt blev vi 6 dykare som begav oss iväg mot den blå lagunen med löften om sol och bra botten för avrsotning.

Väl framme började vi packa upp och ihop samt delad in oss i par. Vi var perfekt fördelade på *** och * dykare. Vattnet såg inbjudande ut även om inför första dyken syntes ingen sol till. Ner i vattnet som var vinterkallt (4 grader) men sikten var bra och ytan stilla. Efter lite anpassning av vikt dök första paret ner. Kollade av avvägning, gjorde mask tömning och octo andning. Det funkade även i år ;-)

Väl uppe tändes grillen och korvarna om fram och solen! Ett härligt ytintervall i solen med mat. Efter lunch flyttade vi till andra sidan och utforskade botten (bilvrak, dörr, träd, men det var inte många fiskar. (vilket fiskara trodde när de kom med sina metspön..) Det var var en häftig vy att titta upp genom de stilla ytan och kunna orientera sig av träd och strandkant. Även den reflektion som uppstår i brytningen var fantastiska.

I slutet av dagen hade vi 6 nöjda dykare som lovade att snart ge sig ut igen för nya upplevelser.

Tack för en härlig dag!

Per

Vi var 8 dykare som trotsade blåsten och åkte ut till Svartis för ett första besök för säsongen. Än så länge låg det inga småbåtar i sjön, men det kom två mindre passagerarbåtar och lämnade av folk vid bryggan under dyket, så man var tvungen att hålla ordentlig uppsikt ändå.

Temat för dagen var avrostning och erbjöd möjlighet att prova utrustningen för säsongen. Någon konstaterade att han tagit på sig för lite bly och att ringssystemet för handskarna inte slöt tätt och fick därigenom ett kortare dyk, och andra (dvs undertecknad) lärde sig vikten av att ordentligt kontrollera att torrdräktskedjan var stängd. För mig blev det alltså inget första dyk eftersom jag lämnat kedjan över en decimeter öppen, men tack vare många snälla meddykare kunde jag skrapa ihop både underställ och strumpor till det andra dyket.

Några blivande instruktörer tränade under andra dyket med en sällsamt besvärlig "elev" som bl a envisades med att simma med huvudet i sanden och att försöka sätta sig ner på rumpan istället för på knä. "Eleven" återremitterades till vidare bassängträning.

Det var kallt i vattnet, men sikten var god och vraket fint enligt dem som fick se det. På ytintervallet grillade vi och främjade framkomligheten i gasquammaren genom att dricka upp åtminstone några flaskor av klubbens lager av Godtemplardricka.

Tack till alla som gjorde detta till en bra dykdag!

Stina Ljungkvist

Vi var sju dykare som åkte till Åland för att dyka med Christian Ekström och hans båt Hagge. Båten var helt fantastisk med bra dykplattform, stort kök där Johanna lagade jättegod mat och fräscha kojer.

Då några i gänget tyvärr inte lyckats avrosta sig i tid började vi med ett besök i Christians mammas stenbrott för masktömning och torrdräktsträning. Vi hann också med ett besök på Ålands sjöfartsmuseum som bl a har en fartygsmodell av Plus. Därefter kunde vi åka ut i den soliga skärgården och hälsa på alla vraken. Först ut var Nederland, en pråm fylld med gatsten som ligger ute vid Marhällan.

Tyvärr drabbades en i gänget av ett svårt yrsel- och balansproblem efter dyket och kvällen tillbringades på akuten på Mariehamns sjukhus. Problemet var svårt att diagnostisera men allt pekade på att det så småningom skulle försvinna, dock inte tillräckligt snabbt för att det skulle bli någon mer dykning under helgen.

Nästa morgon åkte vi ut till Rödhamn som är en otroligt vacker utskärgård med röda granitklippor. Här har förr i tiden legat en krog och stämningen påminde lite om Krogskär utanför Torö. Första vraket var Skifte som är Ålands största förlisningstragedi. Skifte gick på en mina och närmare 100 passagerare omkom. Nu ligger hon bruten i två delar på 20 meters djup alldeles i farleden in till Rödhamn. Eftermiddagen tillbringades på Planet som påminde en del om Trubbnos.

Efter smarrig kyckling på berget blev det bastubad och sen fick vi somna till Christians godnattsaga om hur det gick till när Plus förliste.

Plus var helgens högpunkt. Sikten var närmare 15 meter och Plus ligger lätt på sidan på 18-35 meters djup. Kvar finns bl a master, riggen med massor av block, stormastens mastkorg, dörren i relingen och lejdaren som användes för att ta sig ombord. Ingen av oss kom hela vägen fram till fören så det finns mycket kvar att se. När vi kom upp efter sista dyket och skulle åka hem kom dimman och det dåliga vädret. Dittills hade vi hela helgen haft strålande solsken och kav lugnt hav!

Trots div strul och sjukdomar blev det en lyckad helg! Fredriks bilder från helgen finns på www.baecklund.nu under fliken dykning.

Stort tack till Christian och Johanna!

Stina Ljungkvist

Det var 6 glada, förväntasfulla dykare som mötes upp vid Ankarudden. det var inte utan stolthet som nyexaminerade ** dykare skulle ut på nya djupa vrak!

Vädret var moln moln, men regnet kom inte förrens vi hade grillat klart ute vid Landsorts östhamn. Men då fanns dansbanan som erbjöd gott skydd vid kaffe och kladdkake ätande (Tack Love).

Dyken; Vi började med att ge oss på Ryssen, som verkligen inte var på humör! Fören är nu väl utforskad av de första dykparen då sikten gav mycket att önska. Fördelen att känna vraket var att det är enklare att hitta runt vilket gav utdelning då aktern hade bättre sikt än fören, vilket endast två dykare fick se!

Efter ett så djupt dyk och trots långt ytintervall valde vi ett grundare vrak. Nästa mål var Snapp, som visade sig från en mycket bättre sida, vi kan inte skryta med fantastisk sikt för sol och vind har rört runt men det var i vilket fall hygglig sikt. Snapp är ett trevligt vrak med sin egna lilla historia!

När sista dykparet kom till ytan regnade det i hållande och överigakamrater låg och plaskade vid ytan.

På det hela taget en härlig dag som annars förmodligen skulle inneburit stillasittande och inte så mkt alls med tanke på vädret, men nu blev det en härlig dykdag i trevlig gemenskap och upplevelser!

Tack alla som var med och jag hoppas att vi ses snart för nya vrak!

Båtsman Per